fredag 22 januari 2016

Rädda Villa Sjötorp!

2016 har startat med ett mycket viktigt ärende för oss på kulturmiljöavdelningen, nämligen det om Gävle hamns rivningsansökan av Villa Sjötorp, som ligger på Norrlandet. Idag är sista svarsdatumet på remissen och vi har under eftermiddagen lämnat vårt yttrande vidare till Samhällsbyggnad Gävle.

Här följer en sammanfattning av Länsmuseet Gävleborgs synpunkter:

·        Länsmuseet motsätter sig att Sjötorp rivs. 

·       Sjötorp med omgivande trädgård har ett så stort kulturhistoriskt värde att det uppfyller kulturmiljölagens kriterier för byggnadsminnesförklaring. Villa och trädgård är också särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt enligt 8 kap 13 § plan- och bygglagen. 

·        Rivning av Sjötorp skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård X 802 Norrlandet – Bönan – Utvalnäs.  

·        Med tanke på den ytterst lilla yta Sjötorp upptar inom Gävle hamns område kan villan inte anses utgöra ett allvarligt hinder för hamnverksamheten. Eftersom de båda riksintressena inte kan betraktas som oförenliga ska heller ingen avvägning mellan dem ske i detta fall. Riksintresset för kulturmiljövård får alltså inte påtagligt skadas genom hamnverksamheten.  

·       Sjötorp befinner sig i ett sådant tekniskt skick att byggnaden utan svårighet kan rustas upp. Enligt den senaste utredningen är stommen i god kondition. Befintliga skador berör i huvudsak byggnadens ytskikt och tak och härrör från eftersatt underhåll.  

·       Gävle kommun måste ställa krav på Gävle hamn att ta sitt ansvar som fastighetsägare. Som alla fastighetsägare måste även hamnen följa bestämmelserna i 8 kap 14-15 §§ PBL om byggnaders underhåll. I fallet Sjötorp handlar det dessutom om en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt.
 

 
Villa Sjötorp ligger utefter Gävles kustremsa Norrlandet, varav den västligaste delen är den tidigast bebyggda. Här har i äldre tid funnits fäbodar och landställen, och det var också här som de första sommarvillorna byggdes strax efter 1800-talets mitt. En av dessa tidiga villor är Sjötorp, byggd 1864 som sommarbostad för målarmästare Rudolf Sjöström. Sitt nuvarande utseende fick Sjötorp vid en genomgripande ombyggnad 1883. Huset hade då köpts av grosshandlare Axel Brandt, som här lät skapa en magnifik villa i fransk renässansstil med kupolkrönta hörntorn och rikt utsmyckade träfasader. I samband med ombyggnaden anlades också en parkliknande trädgård med ovanliga träd och buskar.
Sjötorp nyttjades som sommarvilla av privata ägare i närmare 100 år, fram till 1975 då Gävle kommun förvärvade fastigheten. Under 1970-talet hotades villan av rivning, men tack vare en stark lokal opinion kunde Sjötorp med kringliggande trädgård räddas. 1977 bildades föreningen Sjötorps vänner, som skötte det löpande underhållet av hus och trädgård genom ett årligt avtal med Hamnstyrelsen. Genom föreningens verksamhet hölls byggnaden även tillgänglig för allmänheten.
 
 
 
Sommaren 2006 sades avtalet med vänföreningen upp. Därefter har underhållet av byggnaden i stort sett upphört och både hus och trädgård är i dag i stort behov av vård. Sedan 2010 ägs Sjötorp av Gävle hamn, som har ansökt om att få riva villan trots att dess stora kulturhistoriska värde är väl känt och dokumenterat.  
 
 
Några av de mest uppskattade byggnaderna i Gävles stadsbild har en gång hotats av rivning. Sjömanskyrkan skulle rivas för att ge plats till en flerfilig ny vägsträckning. Grand Hotell skulle ersättas av ett parkeringshus. Länsfängelset skulle lämna plats åt bostäder. I fallet Länsfängelset byggde argumentationen dessutom till stor del på bristfälligt tekniskt skick och avsaknad av användning – precis samma argument som nu används om Sjötorp. Vad Sjömanskyrkan, Grand och Länsfängelset lär oss är att det inte är bevarandebesluten man ångrar, utan de sår i en plats historia som en rivning av äldre miljöer ofrånkomligen ger.
 
Fotografiet högst upp är från 2001 och taget av Samhällsbyggnad Gävle. Övriga fotografier är tagna av Leif Øyen.
 

fredag 8 januari 2016

Barnböckernas hus och kulturmiljöer: "Hemma hos jultomten"


Gott nytt år alla bloggläsare!

Hoppas ni har hunnit vila ut under helgerna. Innan vi lämnar julen helt och hållet - det har ju ännu inte varit Tjugondedag Knut - skulle vi vilja tipsa om en trevlig barnbok inom både detta och vårt eget pågående bloggtema nämligen "Hemma hos Jultomten" utgiven på Raben & Sjögrens förlag. Boken är skriven av den finske barnboksförfattaren och illustratören Mauri Kunnas som är född 1950. Han har producerat över 50 barnböcker och över 15 av dessa finns översatta till svenska. Denna bok om jultomten kom ut första gången 1982 och det var nog då, någon gång i början av 1980-talet, som jag själv fick den, men den har därefter även kommit ut i nytryck.





























  Som titeln anger får alltså läsaren följa med till självaste jultomten som bor i en dalsänka på en fjällsluttning i nordligaste Finland. Men tomten och tomtemor bor inte här själva utan här finns många hundra småtomtar och även renar. Att kunna ta hand om alla barns julklappsönskningar kräver en omfattande organisation och alla julgåvor tillverkas av tomtarna själva som har snickerier, boktryckeri, leksaksverkstäder, ja alla möjliga sorters verkstäder och fabriker där de tillverkar barnens julgåvor. När julklapparna är färdiga placeras de i stora lager varifrån transporten ut i världen sedan sker. Tomtarna har till och med ett eget flygfält med stora transportplan för presenterna till de som bor riktigt långt bort. När alla paket är utdelade kan tomtarna själva äntligen vila ut och hålla en jättestor julfest på juldagen där glädjen verkligen står högt i tak och sedan får tomtarna en välförtjänt lång vila innan det är dags att börja förbereda nästa års julhögtid.

















  Mauri Kunnas illustrationer är väldigt detaljrika och fyllda av mängder av händelser och aktiviteter som gör att det går och titta om och om igen på bilderna och ständigt upptäcka nya saker.  Jag gillade verkligen denna bok som innehåller väldigt många miljöskildringar från olika arbetsplatser, men även en hel del byggnader av olika slag. Mauri Kunnas har även skrivit barnböcker som är ännu mer kulturhistoriska till sitt upplägg och vi ska lite senare återkomma till två av dessa.































Alla illustrationer i detta inlägg är ritade av Mauri Kunnas och hämtade ur hans bok "Hemma hos Jultomten".

Du fortsätter väl följa oss här på bloggen även under 2016? Har du några förslag på ämnen du vill att vi ska skriva mer om eller några andra synpunkter om vår blogg får du gärna skriva en kommentar här nedanför.