torsdag 27 februari 2014

Lego - min väg till byggnadsvården

Den blivande byggnadsantikvarien på Legoland 1981.

Danmark, Legoland, en sommardag 1981. Sex år gammal var jag tillsammans med min lillasyster och mina föräldrar på semester på Jylland och Legoland var det stora målet för resan, åtminstone för min del. Var det kanske här mitt intresse för byggnader och byggnadskonstruktioner väcktes? Ett intresse som långt senare kom att leda fram till att jag idag arbetar som byggnadsantikvarie? Nja, det är ju inte så lätt att veta, men jag är i vart fall säker på att Legolandsbesöket gjorde väldigt stort intryck på mig. Jag kommer väl ihåg hur vi vandrade runt och tittade på den stora Legostaden i parken och lyckan när min syster och jag i slutet av dagen fick välja varsin stor Legokartong i butiken och glada vandrade därifrån med egna kassar.

Lego hade jag byggt åtminstone sedan jag var i treårsåldern och bland det första jag fick var en del äldre Legoklotsar från 1960-talet som mina tre äldre kusiner hade haft när de var små. Med tiden fick jag fler och fler nya Legobyggsatser vilket gav nya möjligheter. Men medan mina jämnåriga kompisar och släktingar ofta önskade sig rymd- eller riddarlego, så var det legostadens hus och fordon jag tyckte var mer intressanta. Från början byggde jag allt enligt beskrivningarna, eller recepten, som jag själv kallade dem och mina recept samlade jag omsorgsfullt i plastfickor i en gul liten pärm, där de fortfarande sitter kvar. Eftersom jag till skillnad från många kompisar inte var sportintresserad ägnade jag väldigt mycket tid åt Legobyggande, ibland tillsammans med kompisar, men oftast på egen hand.

En fullbebyggd ö med äldre hus och smala gränder inspirerad av Gamla stan.

Med tiden blev det dock allt mer spännande att istället bygga fritt efter egen fantasti och vad jag byggde styrdes i allt större grad av vad jag var med om eller såg. Mitt första besök på en affärsgalleria, en bondgård, en bandybana med läktare, tivoli och cirkus, är bara några exempel på tidiga byggen jag minns. Båtar och hamnanläggningar var andra vanliga byggen i mitt lekrum, båtar som med tiden blev allt större och oftast byggda utan vägg på en sida så man kunde se in i båten som i ett dockskåp. Eftersom jag tyckte det var rätt tråkigt att riva allt man byggt utan att det blev något kvar fotograferade min pappa eller jag ofta av legobygget innan jag rev det och därför finns det kvar en hel del foton på olika Legobyggen jag utfört genom åren, fram till att jag slutade bygga Lego i 14-årsåldern i slutet av 1980-talet. Jag tycker Lego är en fantastisk uppfinning, som erbjuder så otroligt många alternativ och ger möjlighet till ett kreativt skapande. Det är sannolikt få andra leksaker som kan erbjuda samma glädje från tidiga barndomsår och långt upp i åldrarna.

Skolbyggnad jag byggde som var med i en deltävling av Lego-SM 1987.
På lördag, den 1 mars, klockan 11-14, anordnar Ljusdals barnteaterförening en Legolördag i den anrika teaterlokalen Röda kvarn här i Ljusdal. Under detta arrangemang kommer det anordnas Legoloppis med möjligheter till försäljning, köp eller byten, fika med Legokaka och uppvisning av vuxna som bygger riktigt avancerade modeller. Till detta arrangemang har jag privat lovat ordna en historisk Legohörna och jag har därför för första gången samlat ihop en hel del bilder på olika Legomodeller jag byggt genom åren och plockat ihop vad jag har sparat av Legokataloger, beskrivningar, kartonger, diplom mm.

Båtkonstruktören visar upp ett nytt fartyg på dess jungfrufärd.
När jag nu har gjort denna minst sagt nostalgiska genomgång blir det tydligt vad mycket hus jag byggde i Lego och vad påfallande ofta de var byggda i en äldre stil. Utan att veta säkert tror jag att detta byggande kan ha haft stor betydelse för att jag tidigt utvecklade ett intresse för hus och byggnadskonstruktioner i allmänhet och att det därigenom indirekt ledde fram till att jag så småningom valde att bli byggnadsantikvarie, ett yrke som passar mig väldigt bra. Så vill ni att era barn tidigt ska bli intresserade av byggnader och konstruktioner i allmänhet så är mitt råd att utrusta dem med Lego, det var som synes framgångsrikt i mitt fall. Om du vill se fler foton på mina Legobyggen, men framför allt uppleva ett arrangemang där allt kretsar kring Lego, får du inte missa att komma till Röda kvarn i Ljusdal på lördag 1 mars!

Slott jag byggde efter att ha sett ett TV-program om Tullgarns slott.

tisdag 25 februari 2014

Årets bokrea har startat!


Så har årets bokrea dragit igång och vi har som vanligt lusläst katalogerna från bokhandelskedjorna som finns representerade i Gävleborgs län, dvs Akademibokhandeln (med butiker i Sandviken, Valbo och två i Gävle), Ugglan (med butiker i Hudiksvall, Ljusdal och Söderhamn) och JB-gruppen (som bokhandeln i Bollnäs ingår i) i jakt på spännande böcker om byggnadsvård och byggnadshistoria.


Den enda bok som finns med i samtliga kataloger är Lars Sjöbergs Nio hus och en kyrka med många foton på miljöer huvudsakligen från 1700-talet. I ungefär samma kategori i är skriften Västsvenska slott och herrgårdar som både finns hos Ugglan och Akademibokhandeln (utvalda butiker) och skriften Domkyrkan i Lund hos Akademibokhandeln (utvalda butiker). En bok från lite modernare tider med mängder av kulturhistoriskt intressanta färgbilder är Stockholm på 1940-talet som finns i utvalda butiker hos Akademibokhandeln.


En bok med tips om hur man bygger i trädgården och ändå får det att smälta in i äldre miljöer är Trä ute av Hans Mårtensson som ingår i Ugglans och JB-gruppens reautbud. Samma kedjor har även boken Börja forska om ditt hus och din bygd av Per Clemensson, som innehåller många matnyttiga tips för den som vill fördjupa sig i sitt hus eller hembygds historia. På Ugglans bokrea finns i år även Husbibeln: möten med gårdar samt klassikern Från stock till stuga som beskriver knuttimringens principer. Ifjol lyckades vi hitta åtminstone en barn- och ungdomsbok med koppling till byggnader, men i år tycks det vara sämre på den fronten. Vi avslutar med ett riktigt tungt praktverk, fotoboken Modernisme: Modernismen i Barcelona om Gaudis och Barcelonas jugendarkitektur som finns med i Ugglans reautbud.


Men det är ju inte bara i bokhandeln det är rea på böcker nu utan även i många antikvariat, i vissa museibutiker och hos andra som säljer böcker. Lycka till bland boktravarna!

tisdag 18 februari 2014

Gamla tapeter - värda att vårda

Den vackra tapeten från omkring 1920 verkade ohjälpligt förlorad men räddades av konservator Alf Blom. Hur han gick till väga får du veta på Länsmuseet på söndag. Bilden tillhör Alf Blom.

Gamla tapeter är vackra men sköra. Med rätt inställning och sakkunnig hjälp går det att göra underverk med en sliten och trasig tapet. Men hur går det till i praktiken? Och vilka tapeter är värda att vårda? På söndag 23 februari kl 14.00 bjuder Länsmuseet Gävleborg in till ett miniseminarium om vård och restaurering av tryckta papperstapeter. För konservator Alf Blom i Forsa har tapeter blivit något av ett specialområde. Med instruktiva bilder från egna restaureringsprojekt visar Alf steg för steg hur man kan gå till väga för att rädda värdefulla papperstapeter, även i fall där det kan verka hopplöst. Men först ger byggnadsantikvarie Ingela Broström en överblick över de tryckta tapeternas kulturhistoria, med fokus på vad gamla tapeter kan berätta. Hela arrangemanget tar ca en och en halv timme, 14.00-15.30. Plats: Länsmuseet, Per-Ericssonsalen. Fri entré.  
 
Och så här fint kan det bli. Här återstår bara montering av socklar och lister. Bilden tillhör Alf Blom.
 
 

onsdag 12 februari 2014

På besök i 1961 års modernaste kök


Hösten 1961 stod ett av de största flerbostadshus som dittills hade byggts i Ljusdal färdigt - Ambassaden. Med sin över 110 meter långa fasad, sina fyra våningar och över 80 lägenheter skilde sig detta hus till sin skala kraftigt från samhällets tidigare bebyggelse. Arkitekt var Bengt Lekhammar från Sundsvall, som under 1960- och 1970-talet kom att ha stor påverkan på utformningen av Ljusdals centrum och som även ritade en rad stora affärs- och bostadshus i närområdet.
 

Till den nybyggda Ambassadens bostadsrätter flyttade mängder av barnfamiljer. Lägenheterna, som huvudsakligen var ettor, tvåor och treor var för tiden modernt utformade. Rummen hade stora fönsterytor, gott om inbyggda skåp och garderober och lägenheterna var utrustade med stora balkonger vända mot söder. Köken inreddes på traditionellt vis med över- och underskåp, inbyggt kylskåp och flera utdragbara skärbrädor mm. Men det var inte bara kylskåpet som var inbyggt utan även spisen var en integrerad del av diskbänken med en stor och två mindre spisplattor och under dessa fanns en inbyggd ugn, vilken var försedd med samma slags handtag som de övriga underskåpen.  


Nu har över 50 år gått sedan inflyttningen och de flesta kök i huset har förändrats kraftigt, kanske vanligtvis när lägenheterna har bytt ägare. I tre eller fyra av husets lägenheter bor dock fortfarande personer som bott i Ambassaden ända sedan huset byggdes. Då en av dessa personer nu är på väg att flytta fick jag tillfälle att besöka hans lägenhet som fortfarande har kvar den ursprungliga inredningen i köket med den integrerade bänkspisen. Plattorna har ersatts med nya när de har blivit dåliga vid några tillfällen, men själva spisen och ugnen har fungerat i 52 år!


Om den nya lägenhetsinnehavaren kommer att behålla köksinredningen och den ovanliga spisen har jag ingen aning om, men det var roligt att få se ett originalkök som måste ha betraktats som väldigt modernt i början av 1960-talet. Hur många av dagens elektronikvaror har förresten sådan kvalitet att de håller i över 50 år?


Huset är även ett exempel på en ytterst medveten renovering: Vid den senaste ommålningen återfick Ambassadens karaktäristiska balkonger och fasader sin originalfärgsättning, vilken fastställdes av konservator Per Mattsson i Gävle.Varför huset kallas Ambassaden? Ja, det finns lite delade meningar om den saken. Någon har sagt att lägenheterna fylldes av personer från mängder av byar utanför Ljusdal och att huset därigenom blev som en ambassad för de inflyttade, men en kanske mer trolig förklaring är att byggnadens huvudfasad påminner om den amerikanska ambassaden i Stockholm.

måndag 10 februari 2014

Berättande bilder från kyrka och gård i Hälsingland

 

Kyrkomålning

Välkomna på ett spännande föredrag söndag 16 februari kl. 14:00!

Antikvarie Lars Nylander från Hälsinglands museum spårar samband mellan kyrkokonsten och allmogemåleriet i Hälsingland.

Hälsingegårdarnas målningar har de senaste åren fått välförtjänst uppmärksamhet, inte minst i världsarvssammanhang. I Hälsinglands kyrkor finns berömda kalkmålningar, altartavlor av framstående konstnärer och en hel del andra dekorationer. Dessa två världar, det sakrala och profana, är egentligen en enda kultur i Hälsingland. Delvis har samma målare varit verksamma och kyrkans inredningar har alltid inspirerat allmogemålarna och de bönder som beställde målningar till sina gårdar. Var för sig men även tillsammans är gårdarnas och kyrkornas målningar ett oerhört spännande kulturarv.

Plats: Länsmuseet Gävleborg, Södra Strandgatan 20, Gävle.

Fri entré

onsdag 5 februari 2014

Byggnadsvård i vår på Länsmuseet

0140_001

För dig som är intresserad av byggnadsvård finns en hel del att ta del av i Gävleborgs län i vår! Vårprogrammet har precis kommit från tryckeriet och här finns många intressanta programpunkter att ringa in.

Här är ett urval med byggnadsvårdstema: 

- Berättande bilder från kyrka och gård i Hälsingland
Föreläsning söndag 16 februari

- Gamla tapeter – värda att vårda
Föreläsning söndag den 23 feb och söndag 18 maj

- Tio kulturmiljöer att vara stolt över i Bollnäs
Föreläsning onsdag 19 mars

- Släng inte ut ditt gamla kök
Föreläsning onsdag 2 april, torsdag 3 april och lördag 31 maj

- Bygg din egen gård av minitimmer
Workshop för barn måndag 14 april, tisdag 15 april, onsdag 16 april och lördag 24 maj

- Från badhuset Najaden till Rettiska Palatset – Gävle då och nu
Föreläsning söndag 11 maj

- Järnkoll på hus
Stadsvandring för barn lördag 24 maj

- Byggnadsvårdsdag,
Föreläsningar och hantverksdemonstrationer lördag 31 maj

- Det hvar på tiden
Ljusdals kulturhistoriska festival, 7 juni

För att se tid, plats och alla andra spännande programpunkter på museet - kolla i kalendariet.

måndag 3 februari 2014

Janne vet mest om Ljusdal 2014!

Tre av finalisterna under finalen i bildgåtan "Det hvar på köpingen".
I lördags, den 1 februari, avgjordes alltså finalen i bildgåtan "Det hvar på köpingen" i Ljusdal. Åtta laddade finalister dök upp prick kl. 13 i Ljusdalssalen och fick svara på 15 kluriga frågor om ortens historia. Finalen blev den mest rafflande i tävlingens fyraåriga historia då det visade sig att två av finalisterna slutade på samma höga poäng och vi fick ta till en utslagsfråga för att kunna avgöra den jämna kampen. Segrare blev Jan Hedman som förutom äran att under ett år få titulera sig "Ljusdals främste köpingskännare" tilldelades diplom, blommor, en bok samt ett minnesmynt från bondetåget 1914, samma år som Ljusdal blev utsedd till köping. Detta hundraårsjubileum ska vi givetvis uppmärksamma vid fler tillfällen framöver, inte minst i samband med årets upplaga av "Det hvar på tiden - Ljusdals kulturhistoriska festival" som i år kommer att äga rum den 7:e juni. Stort Grattis till våra finalister och tack till alla som deltog i tävlingen och vid finalen!

Vinnaren Jan Hedlund, tvåan Maj-Siri Östberg och Eva Larsson och Ann-Christin Sandstedt på delad tredje plats.