tisdag 28 februari 2012

Märkliga hus, del 1: "Åbäket" i Bergsjö


Bilden och uppgifterna till detta inlägg är hämtade från artiklar i tidskriften Bergsjöbygden 1959 respektive 1963.
 Nu inleder vi en ny följetong här på bloggen, denna gång på temat "Märkliga hus". På olika platser runt om i Gävleborgs län finns det, eller har det funnits, byggnader som på ett eller annat sätt är eller har varit märkliga och några av dem har vi tänkt presentera här. Vi börjar i Bergsjö med ett foto på en sedan länge försvunnen jättebyggnad som låg strax nordväst om kyrkan i Bergsjö. Att hälsingarna i äldre tid uppfört stora träbyggnader är ju ett välkänt faktum, men frågan är om inte logbyggnaden vid grosshandlare Johan Thorells gård i Bergsjö är en av de allra största logbyggnader som har uppförts i landskapet. I rättvisans namn bör det dock påpekas att detta stora hus inte bara var till för jordbrukets behov utan  även inrymde industriverksamhet i bottenvåningen.

Byggnaden uppfördes omkring 1890 av byggmästare Norin från byn Gimma och i bottenvåningen fanns en cykelfabrik som tillverkade cyklar med namn som "Kometen"och "Pilen". Ursprungligen drevs fabriken med vattenkraft från Bergeåforsen hundratalet meter norrut, via ett system av stållinor och stora trähjul längs åkanten, men senare försågs fabriken med elektrisk kraftöverföring. På samma våningsplan fanns även en pennskaftfabrik där pennskaft i trä målades och klippets av i passande längder innan de buntades ihop för export till England.

Byggnadens östra gavel - sex fönsteraxlar bred!
I tidskriften Bergsjöbygden 1963 har Signe Hallin beskrivit sina minnen från bygget av detta hus: "Snart nog hade Thorell som ansåg sig behöva större utrymmen för sitt stora lantbruks skull, låtit uppföra det s.k. "åbäket". Vi förskräcktes när vi såg det från andra sidan ån! och inte var det vackert från något håll. Det var fyra våningar högt."
Den 27 mars 1901 exploderade en gaslampa i fabriken och hela byggnaden tog eld. Branden spred sig även till det angränsande vita bostadshuset på bilden ovan, vilket också totalförstördes. Genom branden försvann en av Bergsjö sockens kanske mest märkliga träbyggnader genom tiderna.

fredag 24 februari 2012

Att datera ett fiskarkapell, del 2

Bergöns nyligen daterade kapell.
Så var det då dags att avslöja resultatet av den dendrokronologiska undersökningen av Bergöns fiskarkapell, som  jag berättade om i tisdags. Missade du del 1 i denna miniserie blogginlägg hittar du den HÄR. I onsdags, 22/2, höll Lars Nylander från Hälsinglands museum och jag alltså en föreläsning på Hälsinglands museum i Hudiksvall om fiskarkapellen i Gästrikland och Hälsingland. Lars Nylander inledde föredraget med att ringa in kvällen med Bergöns gamla kapellklocka som finns i Hälsinglands museums samlingar. Som de närvarande kunde konstatera var inte klangen i den gjutna järnklockan vare sig särskilt välljudande eller högljudd och detta var nog även anledningarna till att den byttes ut mot en annan kyrkklocka redan 1798!


Bergöns kapells datering lockade många åhörare till föredraget på Hälsinglands museum. Till vänster under museets namn står Lars Nylander. På den övre bilden ses Bergöns kapells gamla kyrkklocka som togs ur bruk 1798.

Vi började föredraget med en bildresa från söder till norr längs kusten i vårt län och visade bilder på alla de elva bevarade fiskarkapellen och deras närmiljöer. Lars berättade om olika välbevarade kapellinredningar och inventarier och jag presenterade byggnaderna. Från våra gemensamma arkivgenomgångar vid Landsarkivet i Härnösand i våras gav Lars sedan ett antal exempel på vad man kan finna om fiskarkapellen i detta arkivs digra material. Bara om fiskarkapellen i Hudiksvalls skärgård finns det 57 volymer! Efter denna beskrivning var vi så framme vid det många väntade på, nämligen kapellets ålder. Var det byggt på 1500-talet eller kunde vara så tidigt som 1400-tal?

Nej, fullt så gammalt var det inte, utan provsvaret från dendrokronolog Thomas Bartholin i Hamburg visade att kapellet sannolikt är byggt 1636 eller möjligen något enstaka år senare. Av de åtta borrprover som togs gick sex att datera och de visade att virket var fällt 1623-24 respektive 1634-36 och det troliga är därför att byggnaden har uppförts 1636 eller strax därefter.

Borrproverna som skickades in för datering.
Thomas Bartholin har även räknat antalet årsringar i borrproven och ett av proverna hade hela 272 årsringar. Med tanke på att detta träd fälldes 1636 går det således att fastställa att detta träd troligtvis började växa redan 1364 och detta ger ju onekligen lite intressanta tidsperspektiv. Även om Bergöns kapell nu inte är något 1400- eller 1500-talskapell, tycker jag att det ändå är väldigt intressant och värdefullt att få en så exakt datering. Nu går det att placera in kapellet i sitt sammanhang och jämför man även med kapellen längs den övriga Norrlandskusten är det påfallande många kapell som tillkommit under 1600-talet. Det finns några fler rätt tidiga 1600-talskapell, men hittills inget säkert daterat som är äldre än 1622 då Ulvöns kapell i Ångemanland enligt uppgift ska ha uppförts. I Bålsö kapell, som ligger ganska nära Bergön ska enligt uppgift årtalet 1603 ha kunnat läsas på timmerstommen, men det är inte säkert daterat. Bergöns kapell var alltså inte Norrlands äldsta kända, men inte så långt ifrån...

Kapelldateringen blev förstasidesnyhet i Hudiksvalls tidning, torsdagen 23/2.

torsdag 23 februari 2012

Tapetsamlingen på Kulturtoppen

Till Kulturtoppen denna vecka i Arbetarbladet har tapetsamlingen och Ingela kvalat in! Se hela Kulturtoppen HÄR. Mer om tapetsamlingen och Ingela kan de läsa HÄR. På bilden syns Ingelas Tapetboken, som hon skrivit tillsammans med Elisabet Stavenow-Hidemark och med fotografier av Lars Lööv, och några smakprov ur länsmuseets tapetsamling.

tisdag 21 februari 2012

Att datera ett fiskarkapell, del 1

Som jag tidigare har berättat här på bloggen pågår ett projekt kring fiskarkapellen här i länet där syftet är att öka kunskapen om dessa speciellla byggnader och de kulturmiljöer som de ingår i, läs mer HÄR. Projektet bedrivs som ett samarbetsprojekt tillsammans med Svenska kyrkan, kapellvärdar, Hälsinglands museum, Länsstyrelsen med flera. Tillsammans med Hälsinglands museum går vi igenom arkivhandlingar, studerar litteratur, gör intervjuer mm. Från 1700-talet och framåt finns det ofta noggranna skriftliga källor som berättar om kapellen, men vill man nå längre tillbaka är det framför allt en källa som bör använda sig av - nämligen kapellet själv!

Dels kan man studera virkesbehandling, knutar, byggnadsdetaljer mm, men en säkrare metod är dendrokronologisk datering, dvs årsringsdatering och genom denna metod går det att få mycket exakta resultat när virket till en byggnad fälldes. Om den här dateringsmetoden har vår tidigare kollega Elsa skrivit ett inlägg för drygt ett år sedan här på bloggen, vilket du finner HÄR.

Inom fiskarkapellprojektet har vi i höstas genomfört en dendrokronologisk undersökning av Bergöns kapell i Rogsta socken, norr om Hudiksvall, som är ett av de kapell som har ansetts allra mest ålderdomligt. Tillsammans med Daniel Åkerman från byggnadsvårdsfirman Gamla Trähus i Färila var jag med och tog ut ett antal borrprover från kapellets timmerstomme vilka sedan sändes till dendrokronolog Thomas Bartholin i Hamburg. Och nu har vi fått resultatet! Kapellet byggdes...

Ja, detta får Du veta om Du kommer på föreläsningen "Finns Norrlands äldsta fiskarkapell i Hälsingland?" som antikvarie Lars Nylander vid Hälsinglands museum och jag kommer hålla imorgon kväll, onsdag 22 februari klockan 18:30 på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Föredraget kommer dock inte bara att handla om Bergöns kapell utan även om fiskarkapell i länet, dendrokronologi och om vilka äldre handlingar man kan träffa på i arkiven om kapellen.

Borrprov från Bergöns kapell som skickades in för datering.
För er som inte har möjlighet att komma till föredraget i Hudiksvall kommer jag att återkomma med ytterligare ett inlägg i denna lilla miniserie och då ska jag givetvis även berätta hur gammalt kapellet är. Under våren kommer jag dessutom berätta mer om fiskarkapellprojektet och de fascinerande fiskarkapellen.

måndag 20 februari 2012

Boktips - Energiboken!

Bild från byggnadsvard.se

I intervjun som Gefle Dagblad gjorde med oss byggnadsantikvarier i januari nämnde vi att det nyligen har kommit ut en bra bok inom ämnet hållbar utveckling och byggnadsvård.

Ofta funderar man ju på det här med energieffektivisering och byggnadsvård? Hör de ihop och går de att samordna? Svenska byggnadsvårdsföreningen reder ut begreppen med "Energiboken - energieffektivisering för småhusägare". Ett antal experter inom byggnadsvård och energieffektivisering resonerar t.ex. om hur Du isolerar på bästa sätt utan att förvanska Ditt hus.

Som byggnadsvårdare tycker jag att boken är väldigt bra, i och med att den uppmärksammar flera olika områden som det inte funnits så mycket skrivet om tidigare (iallafall inte ur ett byggnadsvårdsperspektiv!). Vill Du veta mer om byggnadsvårdsföreningen, klicka HÄR!

På deras hemsida kan Du även beställa Energiboken!

fredag 17 februari 2012

Fotoutmaning 80 - Eldstäder, kakelugnar och kaminer

Nu är eld uti var spis... Eldstad i herrgården vid Långsvinds bruk, Enångers socken, Hudiksvalls kommun.
I höstas skrev jag om den intressanta bloggen Veckans hus, läs mer HÄR, som är en fotoutmaning för bloggar. Varannan vecka publiceras ett nytt tema och sedan får bloggläsarna bidra med foton kopplade till periodens ämne genom inlägg på sina egna bloggar. Därefter sammanfattar Hedwig Stjernvall som har skapat bloggen alla bidrag i ett inlägg och gör jämförelser och kommenterar. Ett spännande och lärorikt sätt att lägga märke till byggnadernas betydelsefulla detaljer och nu är det dags igen för ett inlägg från Gävleborgs län.

Denna period är temat ”Eldstäder, kakelugnar och kaminer” och det är ett mycket aktuellt ämne då forskaren Birgitta Lundblad från Gävle nyligen har utkommit med ett riktigt praktverk om kakelugnarnas historia i Gästrikland och Hälsingland med titeln ”Värmande och vackert. Eldstäder och tillverkare i Gästrikland och Hälsingland”. Till boken har även antikvarie Gunvor Gustafson vid Hälsinglands museum bidragit med ett kapitel om eldstadens historia. I samband med boksläppet strax före jul skrev jag lite på bloggen om denna bok, se HÄR, men nu kopplat till veckans fotoutmaning tycker jag det passar bra att även ge några smakprov på vad boken innehåller. Jag har valt exempel ur boken där man ser hur eldstäderna hör samman med rummen inredningar:

Originalfoto av Birgitta Lundblad.
Vi bläddrar först fram till uppslaget på sidan 24-25 där Gunvor Gustafson visar oss en bild från en gård i Bollnäs socken och berättar om eldstadens utveckling. Allmänt har det ofta ansetts som ett ålderdomligt drag när den öppna spisen är placerad i ett hörn, men placeringen kan även vara en modefråga. På sidan 46 hittar vi ett exempel från en gård från Färila socken i Ljusdals kommun på en öppen spis med rätt ovanlig utformning placerad mitt på en vägg.

Originalfoton av Lars Lööv.

På en 1800-talsgård i Forsa socken i Hudiksvalls kommun återfinns en av de sannolikt allra största kakelugnarna i Hälsingland och den visar Birgitta Lundblad upp på sidan 59 i boken. I detta fall är det undervåningens rökgång som har byggts in i kakelugnen så att kakelugnen har fått större tegelmassa och på så vis kan lagra värmen bättre och bli effektivare. Vi forsätter vår rundresa och bläddrar fram till uppslaget på sidan 82-83 där vi på en gård i Söderala socken, Söderhamns kommun, möter en rak kakelugn i husets påkostade stora sal, sannolikt tillverkad i Söderhamn. 

Originalfoton av Lars Lööv.
Vi avslutar vår lilla eldstadsresa på den kända gården Renshammar i Bollnäs socken från 1700-talet (uppslaget s. 100-101) där vi i övervåningens stora sal finner en kakelugn som sannolikt tillverkades under 1800-talets första hälft. Kakelugnen bärs upp av smala ben. Missa inte denna bok om du är intresserad av kakelugnar och eldstäder! Boken handlar om Gävleborgs län, men kan säkert vara av intresse även om man är allmänt intresserad av detta ämne. Finns till försäljning bland annat i Länsmuseet Gävleborgs museibutik vilken du hittar HÄR. Vi kommer säkert få anledning att återkomma till ämnet eldstäder och kakelugnar här på bloggen även vid andra tillfällen framöver.

torsdag 16 februari 2012

Glädjande tips!





HSB förnekar sig inte! Igår fick jag ett nytt nummer av tidningen HSB Uppdraget i brevlådan. I detta nummer (1, 2012) kan man läsa om allt ifrån vad Q, q och K-märkning betyder, vad som kännetecknar 1920-talets arkitektur och hur man bevarar stilen på sina hus. I tre korta reportage kan man följa bostadsrättsföreningar som har renoverat sina byggnader på ett varsamt vis. Vilka fördelar finns det med att bo i ett hus som har utpekade kulturhistoriska värden och därigenom har ett skydd? Finns det några nackdelar? De aktuella föreningarna svarar.

Jag tycker att HSB arbetar på ett föredömligt vis med bevarandefrågorna! Och genom att skriva om ämnet i både medlemstidningen och i tidningen som endast når förtroendevalda, tror jag att det finns goda chanser att de når ut brett i ämnet! Jag har skrivit om HSB´s eminenta tidningar tidigare! HÄR! Och HÄR!

onsdag 15 februari 2012

Ingela - ny byggnadsantikvarie på länsmuseet


Jag heter Ingela Broström och är nyanställd som byggnadsantikvarie vid Länsmuseet Gävleborg. Ny i länet är jag däremot inte, utan har arbetat som byggnadsantikvarie på länsstyrelsen sedan 1988. Dessutom har jag genom åren haft en del kortare anställningar både på länsmuseet, Riksantikvarieämbetet och hos Svenska byggnadsvårdsföreningen.

När det gäller arkitektur och bebyggelse är jag intresserad av praktiskt taget allt som är tidstypiskt och genuint, från renässansslott till badrum från 1960-talet. Men mitt största intresse är hemmets och interiörens kulturhistoria: hur vi människor har valt att forma vår närmiljö under alla tider och i alla samhällsklasser.

Mest av allt har jag ägnat mig åt de tryckta papperstapeternas historia, och under de närmaste månaderna kommer jag att arbeta med länsmuseets stora tapetsamling. Den består av omkring 7000 tapeter från alla tider, som har samlats ihop av svenska folket genom ett upprop i tidningen Land 1976. När mitt arbete med datering och annan kvalitetssäkring av kataloguppgifter är färdigt kommer samlingen att bli tillgänglig på webben. Parallellt med det kommer jag också att arbeta med uppdrag och rådgivning inom byggnadsvårdsområdet.

måndag 13 februari 2012

Snart snurrar vattenhjulet vid Ersk-Mats igen...

Gårdsplanen vid Ersk-Mats med stallet och de två bostadshusen insvepta i en gråkall dimma.
I den allra nordligaste delen av Hälsingland, 13 kilometer nordväst om Hassela tätort i Nordanstigs kommun ligger Ersk-Mats, en ensamgård anlagd på 1770-talet av ättlingar till de svedjefinnar som slog sig ned i dessa trakter kring år 1600. Gården förvaltas numer av en kommunal stiftelse och den visas som en öppen visningsgård under sommarhalvåret. Trots gårdens ensliga läge lockar den årligen över 10000 besökare som kommer för att uppleva tystnaden och gårdens ålderdomliga karaktär. Ersk-Mats är av riksintresse för kulturmiljövården samt är även skyddad som byggnadsminne. Ett av bostadshusen var för övrigt med i vår julkalender, se porten HÄR och ett av rummen HÄR.

Vattenverket med provisoriskt tak över vattenhjulet.
Under de senaste åren har jag varit till Ersk-Mats ett antal gånger i samband med olika renoveringsprojekt som har bedrivits där. Det senaste projektet har berört vattenverket som ligger vid en liten bäck cirka 700 meter söder om gården. Genom en anlagd damm kunde vatten samlas för att via en träränna ledas till ett stort vattenhjul av trä som kunde driva en rad olika slags mekaniska anordningar. I detta vattenverk finns ett kvarnhjul, en linhammare, en linskäkt samt en spånhyvel. Eventuellt kan det ursprungligen även ha funnits en såg i byggnaden. Anläggningar av detta slag fanns på mängder av platser längs vattendrag i Hälsingland under 1700- och 1800-talen. Ett antal vattendrivna anläggningar finns kvar runt om i landskapet, men det är idag ytterst få som fortfarande kan drivas med vatten och där det är möjligt att uppleva tekniken i full drift.
Kugghjul av trä som driver utrustningen i vattenverket. Axeln är här tillfälligt demonterad.
Sedan vattenverket på Ersk-Mats slutade användas under 1900-talets första hälft gick förfallet fort och på 1980-talet återstod endast en ruin av byggnaden. Då vattenverket ansågs centralt för förståelsen av gårdsanläggningen beslöt man sig 1986 för att rekonstruera anläggningen och med hjälp av en annan äldre timmerstomme återuppfördes byggnaden och all mekanisk utrustning med utgångspunkt från det ursprungliga huset. Då det nu har gått 25 år sedan rekonstruktionen fanns det åter behov av åtgärder och Länsstyrelsen har därför ställt upp med byggnadsvårdsbidrag för en renovering av taket och timmerkonstruktionen, vattenhjulet och dess kraftiga axel, vilka hade drabbats av rötskador. Istället för takspån läggs nu galvaniserad pannplåt på den största delen av taket, men på takdelarna över spånhyveln läggs hyvlade takspån för att besökarna ska kunna se hur takspånen som producerades i byggnaden användes. Dessutom har en helt ny timmerränna byggts med utgångspunkt från den tidigare.

En kort filmsekvens från Timmerblocks arbete i november 2011 med taket över spånhyveln vid vattenverket.
Jag besökte Ersk-Mats senast en gråkall novembermorgon 2011 när dimmorna svepte in gården i en mjölkvit slöja. Nere vid vattenverket pågick då arbetet med att byta ut en del av undertaket som ska bära upp spåntaket över spånhyveln. Arbetet med vattenhjulet och dess axel får vänta till våren 2012 då snön så här års inte gör det möjligt att ta sig till vattenverket. Men ganska snart kommer besökarna förhoppningsvis åter här kunna uppleva ett vattenverk med dunkande linhammare och snurrande skäktsvärmar i full funktion igen…

fredag 10 februari 2012

Kulturlunch, kvällsföredrag eller stadsvandring?

Alla typer av publika verksamheter bjuds i länsmuseets vårprogram som du hittar HÄR. I vår kan du ta del av en kulturlunch om järnhanteringen i Hofors, tisdag 14/2 på museet, kvällsföredrag om fiskarkapellen längs kusten, onsdag 22/2 på Hälsinglands museum, och någon av vandringarna längs Å-rummet i Gävle, onsdag 2/5, eller Erskines Jädraås, lördag 26/5. Välkomna!

Vi kommer strax att påbörja planeringen av sommarens och höstens aktiviteter. Vad skulle du vilja att vi erbjuder då? Skriv gärna dina tankar och önskemål som en kommentar!

torsdag 9 februari 2012

Lagmansgården och sockenstugan i Kungsgården

Jag har tidigare nämnt att jag jobbar med förslag till skydd på två 1700-tals byggnader till en områdesbestämmelse i Kungsgården, utanför Sandviken. För någon vecka sedan kom beslut från Sandvikens kommun att ge Lagmansgården och Sockenstugan det skydd som Länsmuseet föreslagit! Det kändes naturligtvis väldigt bra att byggnaderna nu åtnjuter ett skydd så att de på sikt kan bevaras för framtiden.

Sockenstugan

Lagmansgården

Vill Du läsa mer om vad en områdesbestämmelse är för något, så kan Du gå in och kika på Boverkets hemsida. Där finns det en hel del matnyttig information. Kortfattat kan man säga att med en områdesbestämmelse kan man säkerställa så att intentionerna med en översiktsplan eller ett riksintresse tillgodoses.

Nedan kan Du se det förslag till områdesbestämmelse som Länsmuseet presenterade för Sandvikens kommun!

Förslag till områdesbestämmelse för Sockenstugan och Lagmansgården

De två byggnaderna utgör sådan kulturhistorisk miljö som avses i Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. 13-14 §§. Vid ändring av byggnaderna bör byggnadsnämnden föreskriva att en fristående sakkunnig kontrollant av kulturvärden anlitas.

De bägge byggnaderna bör förses med q-märkning och följande skyddsbestämmelser:

q1 - Rivningsförbud. Putsfasaden med dess utsmyckning, dörr- och fönsterlägen, samt takets utformning skall bevaras.

q2 - Interiört ska planlösning, äldre snickerier, kakelugnar, spisar, brädgolv, äldre innertak bevaras.

q3 - Nuvarande våningshöjd ska bevaras.

q4 - Vid ombyggnad eller renovering ska man eftersträva att behålla byggnadernas befintliga material. Allt byggnadsarbete ska ske med traditionella material och metoder.

Bygglovplikt

Byggnaderna bör förses med förhöjd bygglovplikt. Bygglovplikten bör även gälla för underhållsarbete.

Förslag på ev. skydd av miljön i anslutning till byggnaderna:

Byggnaderna har idag ett miljöskapande längs Ovansjövägen och det är av vikt att ny bebyggelse underordnar sig Sockenstugan och Lagmansgården. Ingen komplementbebyggelse bör uppföras så att den syns från Ovansjövägen.

1700-tals rokokopardörr på Sockenstugan

måndag 6 februari 2012

Varsamt tänk

För några veckor sedan blev jag uppringd av en fastighetsägare som önskade rådgivning kring ett kök. Det är inte så ofta vi får frågor av det slaget, så jag blev riktigt taggad! Det aktuella köket finns i ägarnas sommarbostad, en mindre jordbruksfastighet från 1700-1800-talet. Köket finns i en byggnad som är uppförd under 1800-talet.

Köksinredningen är tillkommen under 1960-talet, då kyrkan hade fastigheten i sin ägo. Pimpat under 1970-80-tal med nya beslag i plast. Köksinredningen är lite av ett hopplock, men tidstypisk för sin tid. Tidlös, skulle jag vilja säga. Vid vår första kontakt var ägarna inne på att riva ut hela köket och låta bygga ett helt nytt med pärlspåntluckor. Jag försåg dem med massor av material kring äldre kök; länkar från vår blogg, länk till vår kökskatalog på Facebook, samt några artiklar från bl a Byggnadskultur. Pekade på det befintliga kökets kvalitéer och undrade lite försiktigt om det kanske skulle kunna vara möjligt att behålla köket, bara fräscha upp det lite.




Förra veckan besökte jag dem. Ägarna hade då funderat några svängar och kommit fram till att det befintliga köket ska få vara kvar. De tänkte att köket är fullt fungerande, så varför skulle de riva ut det och ersätta det med ett nytt för en massa pengar? Tanken är nu att några luckor ska nytillverkas, så att det blir skåp även under diskbänken. Luckorna ska sedan målas i ny kulör, sannolikt någon blek pastell, eller gråaktiga. Nya beslag ska väljas, lite mer utifrån skåpens karaktär. Väggytan ovanför spisen ska kaklas. De skivklädda väggarna ska behållas och målas, liksom brädtaket. Perstorpsskivan, liksom den rostfria bänken med kanter, ska behållas. Sannolikt även diskbänken.

Ett riktigt roligt besök, med lyhörda ägare som liksom tänkt efter några extra gånger, vägt olika förslag och svängt om från sin ursprungliga tanke! Och de är själva jättenöjda med sina nya beslut! Det här är byggnadsvård, tycker jag! Varsamhet och hushållning med våra resurser! Jag hoppas kunna visa det nygamla köket när arbetena är färdiga!

fredag 3 februari 2012

Eternit - älskat, hatat och kulturhistoriskt intressant

Hus från 1920-talet med rosa cementfiberskivor. Den gamla träpanelen är bevarad under skivorna.
Hör du till dem som tycker att eternit är bland det coolaste som finns? Eller är du en av dem som får obehagliga rysningar av materialet? Det hör inte till vardagen att vi byggnadsantikvarier får ärenden angående eternithus. Troligtvis för att många har svårt att tänka sig att det skulle kunna finnas något intressant eller värdefullt ur kulturhistorisk synpunkt med dessa cementfiberskivor. Men det gör det! Eternit är sannerligen en del av arkitekturhistorien, oavsett om man tycker det är snyggt eller fult. Men eftersom många ogillar plattorna, kläs fler och fler hus om och fasadmaterialet börjar faktiskt bli utrotningshotat.

Ovanlig typ av cementfiberskiva. Stort format och en infärgning i mönster som ska ge illusionen av att ytan har struktur, men i verkligheten är den alldeles slät. 


Hus från omkring 1940-50-talet med grå eternitplattor. Kanske har huset haft eternit redan från början?
Tittar man närmare på vissa cementskivorskivor ser man att de har ett mönster som imiterar trä.
Med anledning av att journalisten Elisabet Aagard håller på att skriva en bok om eternit blev vi kontaktade av P4 Kulturs Stefan Westrin för att göra ett radioreportage om detta för många provocerande fasadmaterial. Erika tog med Elisabet och Stefan på en roadtrip till några av de få hus med eternitplattor som finns kvar omkring Gävle. Radioreportaget sänds ut i etern söndag den 5 februari kl 08:05, men redan nu kan du gå in hemsidan och både lyssna och titta på bilder. Gör det - klicka HÄR!