onsdag 31 augusti 2011

Masonitstugor på Limön

Under sommaren har Daniel och jag varit ute en hel del på Gävleborgs öar. Daniel i Hälsingland och jag i Gästrikland. Under ett besök på Limön kikade jag närmare på fenomenet "Masonitstuga". Bebyggelsen på Limön hade fram till 1940-talet karaktären av ett fiskeläge. Därefter började Limön bli alltmer attraktiv för nybyggare som ville ha ett sommarboende på ön. Detta löstes då genom att Gävle stad på 1940-talet tillät att man uppförde små nedtagbara stugor av masonit. Villkoret för att uppföra en masonitstuga var att man skulle plocka ned den över vintern för att sedan bygga upp den till nästa sommar. Detta struntade man dock i efter ett tag och man lät helt enkelt masonitstugorna stå kvar över vintern med. Idag finns det inte många masonitstugor kvar på Limön, men jag tänkte bjuda på två som är välbevarade och en i lite sämre skick.




Masonit är en träfiberskiva som uppfanns av William Mason 
på 1920-talet i USA. Masonit tillverkas av överskottsflis som utsätts för tryck, fukt och värme vilket ger en hård skiva. Den svenska tillverkningen startade på Masonite AB 1929 i Rundvik, Västerbotten.

Masonitstugorna har ett högt kulturhistoriskt värde och då främst ett samhällshistoriskt. Masonitstugorna visar att flera människor hade möjlighet att fira semester under 1940-talet, vilket då var en relativt ny företeelse.

Vill Du lära Dig mer om hur man som byggnadsvårdare vårdar och underhåller masonit så rekommenderar jag en artikel från Byggnadsvårdsföreningen som Du hittar; HÄR!

måndag 29 augusti 2011

Ny klockstapel på Kråkön


En av spirorna i den tidigare klockstapeln tas försiktigt ned med hjälp av rep.
I skärgården sydost om Hudiksvall ligger fyra öar på rad. En av dessa öar är Kråkön och här finns ett fiskeläge beläget kring en stor naturhamn. På ön finns även ett fiskarkapell som uppfördes 1736 under ledning av den välkände hudiksvallsprosten Johan Olof Broman. Nästan all fiskarbebyggelse är rödmålad medan kapellet, som är beläget på en höjd strax intill fiskeläget, är målat i gul kulör.


Fiskarbebyggelsen ligger i en hästskoform kring naturhamnen där all nuvarande bebyggelse på Kråkön är belägen.
Kapellet målades om och renoverades för två år sedan. I samband med detta arbete upptäcktes att klockstapeln, som består av två höga träspiror vilka bär upp ett litet sadeltak där den gjutna klockan är upphängd, var svårt rötskadad, men det fanns då inte möjlighet att åtgärda detta. Nu var det dags för renovering av klockstapeln och jag deltar i arbetet som antikvariskt medverkande. I förra veckan fick jag båtskjuts ut till ön i strålande sommarväder. Hudiksvallsfirman Brinkab som utför arbetet hade då byggt ställning kring klockstapeln och med hjälp av stöttor och rep togs de rötskadade träspirorna försiktigt ned. De delar av klockstapeln som ej är rötskadade återanvänds och fästanordningar och den järnskodda sparbössan kommer att flyttas över till den nya klockstapeln. När allt är färdigt ska klockstapeln se ut som före renoveringen och Kråköborna kan åter använda sin klocka för att kalla till olika sammankomster i kapellet.
Arbetet med de nya träspirorna till klockstapeln pågår. I bakgrunden syns prästkammaren där prästen i äldre tid övernattade i samband med de årliga prästhelgerna på ön.
Med på resan till Kråkön var även Gunvor Gustafson från Hälsinglands museum för att studera ön och kapellet. Tillsammans med Svenska kyrkan, Hälsinglands museum och Länsstyrelsen bedriver Länsmuseet i år och nästa år ett projekt kring länets fiskarkapell. Sammanlagt finns 11 bevarade fiskarkapell längs hälsinge- och gästrikekusten och därtill känner man även till ett antal ytterligare platser där det har funnits fiskarkapell vilka sedan länge är försvunna. Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om kapellen och deras närmiljö och vi har därför ägnat mycket tid på olika arkiv för att gå igenom och fotografera av äldre handlingar, men även intervjuat personer med stor kunskap om dessa miljöer. Projektet bekostas huvudsakligen genom kyrkoantikvariska medel samt via bidrag från Länsstyrelsen. Vi tycker det här är väldigt speciella miljöer som förtjänar att uppmärksammas mer och jag kommer säkert att återkomma till detta omfattande projekt vid fler tilfällen på denna blogg.

Kapellet med ställningar kring klockstaplen vars tak redan har lyfts av.







fredag 26 augusti 2011

En inblick i 1930-talets stadsmiljö.

Är du en Gävlebo eller kanske bara intresserar dig hur livet och byggnaderna såg ut i en stadsmiljö under tidigt 1930-tal? Då finns ett guldkorn för dig att titta på i Svt:s Öppna arkiv. Filmen är ett hela 20 minuter långt kollage av filmer som är inspelade i Gävle under åren 1931-1933.

Vad sägs om att titta ner i torghandlarnas lådor på Stortorget? Eller att se hur trafiken på Staketgatan såg ut för 80 år sedan? Eller kanske kolla in 30-talets badmode?

Starta filmen så får du se!

torsdag 25 augusti 2011

Arkeologidagen 2011

På söndag 28/8, kl. 14.00 arrangerar Länsmuseet en visning av den gamla kultplatsen vid Högs kyrka!
Länsmuseets arkeologer Inga Blennå och Katarina Eriksson tar dig med på en rundvandring, visar fornlämningen och berättar om sommarens undersökning av kultplatsen vid kyrkan i Hög.
Vi har flera uråldriga kultplatser i vårt län. Betydelsefulla, mytomspunna platser med en lång och fantasieggande historia. I ett stort EU-projekt i samverkan med Estland och Lettland har vi nu möjlighet att undersöka en av de mest spännande platserna i länet – kultplatsen vid Högs kyrka. Kyrkan i Hög kan vara den äldsta i Hälsingland. Storhögarna, runstenarna och gravkloten i området är unika.
Under sommaren har första delen av projektet startat i form av en arkeologisk utgrävning kring kyrkan. Då hittade vi en mystisk stencirkel med rödockra i åkern. Intill storhögarna från trehundratalet hittade vi också lämningarna efter ett stort långhus, troligen från samma period. Huset har haft stödstolpar eller en palissad av en typ som gör att det liknar ett s.k. Trelleborgshus. Det var bara riktigt förmögna ätter som byggde sådana hus. Detta visar också att folket i Hög har haft kontakter med romarriket. Troligen sysslade de med pälshandel.
Tid: Söndag 28 augusti kl 14

Plats: Högs kyrka. Samling vid klockstapeln
Vägbeskrivning: Ta av från E4 vid mellersta infarten i Hudiksvall. Ta till vänster i första rondellen, på gamla Bergsjövägen. Ta in till vänster mot Hög. Passera under E4 och Hälsingtuna kyrka. Efter några kilometer kommer man till Högs kyrka.
Kontakt: Katarina Eriksson, 026-655618 alt 073-800 35 08.
Läs mer om projektet Cult Identity här.
Följ arbetet på museets arkeologiblogg.
Arkeologidagen anordnas i år på uppemot 50 platser runt om i Sverige. Riksantikvarieämbetet är initiativtagare.

onsdag 24 augusti 2011

Samarbete mellan myndigheter och eldsjälar.

Trönö3
Så beskrevs Länsmuseets projekt Byggnadsvård & sysselsättning idag på första sidan av Söderhamns-Kuriren. Eldsjälarna som beskrivs är Trönö Hembygdsförening som är en av fem hembygdsföreningar som restaureras inom projekt Byggnadsvård & Sysselsättning 2011.
Myndigheterna; Landstinget och Länsstyrelsen Gävleborg  är tillsammans med den nationella satsningen Hus med Historia involverade som finansiärer.
Själva projektidén är utformad av Länsmuseet Gävleborg i samarbete med Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund, Arbetsförmedlingen, Byggnads och Sveriges Byggindustrier.
Ett utdrag ur artikeln finns att läsa HÄR.
Den kompletta artikeln kan laddas ner i PDF-format HÄR.
På plats på Söderblomsgården pågår nu takarbeten, fönsterrenoveringar och målningsarbeten som utförs av våra duktiga och engagerade kursdeltagare. Vill ni veta mer om restaureringsarbetet så kan ni bege er till Söderblomsgården på Kulturarvsdagen den 11 september. Då hålls guidade turer i trädgården och bland byggnaderna. Vi visar bland annat fönsterrenovering och håller föredrag om Historiska trädgårdar.
Läs mer om arrangemanget HÄR!
Bor du inte i närheten av Trönö så finns det flera arrangemang, med temat Gröna platser, att välja på runt om i landet.

Hitta ditt närmsta arrangemang på Riksantikvarieämbetets hemsida.

tisdag 23 augusti 2011

S:t Johannessalen

S:t Johannessalen är belägen i Frimurarhuset som ritades av Johan Fredrik Åbom. Frimurarhuset uppfördes mellan åren 1871-1872. Byggnaden är till utseendet nygotisk, vilket innebär ett brant tak, trappstegsgavlar, spetsbågar och ornament som för tankarna till gotiken. Frimurarhuset är ett karaktäristiskt och viktigt inslag i Gävles stadsbild. Frimurarhuset är sedan år 1987 ett byggnadsminne enligt 3 kap. lagen om kulturminnen m.m. (1988:950).
Byggnadsvårdsarbetena för Frimurarhuset kom att gälla S:t Johannessalen som under årens lopp har förändrats och delvis förvanskats genom ändring av färgsättning. Tanken med byggnadsvårdsarbetena var att återskapa den färgsättning som S:t Johannessalen hade under 1900-talets början, som är den tid som starkast präglar det våningsplanet som salen är belägen i. Väggarna var vid 1900-talets början marmorerade i gula fält med grå ränder. Väggarna har i modern tid blivit övermålade i en blågrå kulör.


Ovan ser ni bilder på slutresultatet. Marmoreringen för tankarna till Siena-marmor!

måndag 22 augusti 2011

Forskningspengar till Högskolan i Gävle!

Högskolan i Gävle har fått medel för att forska om kyrkornas inomhusmiljö. Mer finns att läsa i en artikel från Gefle Dagblad som Du finner HÄR! Det finns även att läsa en del på Högskolan i Gävles hemsida; HÄR!

fredag 19 augusti 2011

Häckelsängs fäbodar

Häckelsängs fäbodar är belägna i närheten till havet i Hamrånge. Här bedrevs såväl fiske som traditionell fäboddrift. Fäbodarna är ett gott exempel på kombinationen fäboddrift och havsfiske. Fäbodvallen består av fem fäbodar och den omgivande skogen har nyttjats som bete för djuren. Fäboddriften har funnits länge i Häckelsäng och ända fram till 1940 bedrevs fäbodverksamhet på platsen.

Nu under sommaren har ett av fähusen restaurerats och Länsmuseet har fungerat som antikvarisk medverkande. Nedan följer bilder på fähuset före och efter byggnadsvårdsåtgärderna!

Notera hur djupt nedsjunken byggnaden är!
Foto från slutbesiktningen.
Foto från slutbesiktningen.

torsdag 18 augusti 2011

Lusthuset vid Engeltofta

Under sluttampen av 2010 anlitades Länsmuseet som antikvariskt sakkunniga vid restaureringen av Lusthuset vid Engeltofta herrgård. Lusthuset är beläget vid båtbryggan där Limöbåten lägger till. Utseendemässigt påminner det om ett litet antikt tempel med fina klassicistiska snickerier. Byggnaden är ifrån slutet av 1800-talet och visar hur Gävlesocieteten kunde bygga stora herrgårdsanläggningar med tillhörande lusthus som sommarnöje. När restaureringen började så var templet i ett dåligt skick. Bland annat hade en 1980-tals renovering av byggnaden gått hårdhänt fram. Man hade målat med plastfärg och använt sig av dåliga materialval och icke traditionella metoder. Men nu står lusthuset färdig restaurerat, och denna gång med bra materialval och traditionella metoder. Varför inte ta sig ut till Engeltofta för att själva beskåda slutresultatet?!

Slutstrykning med linoljefärg. Kulörval av konservator Per Mattsson.

Entreprenör Källbergs bygg

tisdag 16 augusti 2011

Hofors herrgård

Handmålad tapet som har suttit uppe i den gamla herrgården.
Tapeten visar hur den gamla herrgårdsbyggnaden har sett ut. Herrgård och flygelbyggnad
Igår var representanter från Länsmuseets avdelningar kulturmiljövård och samlingar på besök i Hofors för att träffa Ovakos VD Sten Lyckström. Ovako är en världsledande modern stålindustri och med en lång industrihistorisk tradition. Ovakos anläggning i Hofors hör till bland de häftigaste industrilandskapen i Sverige. Länsmuseets besök kom att gälla Hofors herrgård som Ovako äger. Vi vill inte avslöja för mycket om detta projekt innan det är igång, men Du kommer garanterat att få följa Hofors herrgård mer på bloggen!

Beskrivning och historik
Släkten Petre hade under 1600-talet etablerat sig i Hofors och börjat bedriva bruksverksamhet. Hofors som bygd har dock anor av bergsverksamhet ända sedan medeltiden och i Torsåker inte långt därifrån har man framställt järn i ca 2000 år.
Den första herrgården som uppfördes på området var en timrad bruksherrgård i karolinsk stil med säteritak. Den finns kvar på området och går idag under benämningen Petregården. Mot slutet av 1700-talet ansågs den befintliga herrgårdsanläggningen vara för omodern. En ny herrgård planerades i en nyklassicistisk stil som då var på modet. Den nya herrgårdsbyggnaden började uppföras år 1799 och den uppfördes sydost om den gamla anläggningen. Herrgården stod färdig år 1803. Herrgårdsanläggningen uppfördes av slaggsten som är en restprodukt från järnframställningen. Fasaderna putsades och det valmade taket kläddes med plåt. Enligt den tidens mode fick fasaden ett enkelt, slätt och relativt osmyckat utseende vilket är signifikativt för nyklassicismen. Herrgårdsbyggnaden flankeras av två flyglar.

För att inreda de finaste interiörerna i Hofors herrgård anlitade man ett respekterat namn, Johan Nils Asplind, som fick uppdraget som inredningsarkitekt. Asplind var skolad vid konstakademin i Stockholm i rokokons anda som var den gällande stilen vid 1700-talets mitt. I och med att stilidealet hade skiftat till nyklassicism under 1700-talets slut så kom Asplinds inredningar att präglas av både nyklassicism och rokoko.



Hofors herrgård är en av de finaste herrgårdarna som länet kan uppvisa och vi på Länsmuseet tycker att det ska bli så spännande att sätta igång med detta projekt!

torsdag 11 augusti 2011

Färgfunderingar?

På sommaren är det många som ringer till oss på museet och har funderingar om sina hus. Många frågar om färg. Vilka färger användes förr? Vad kan man använda idag? Hur kan man ta reda på hur huset var målat från början?

Fram till 1900-talets första hälft har slamfärg, till exempel Falu rödfärg, varit den vanligast förekommande fasadfärgen. Den tillverkas fortfarande i Falun (om man inte väljer att koka egen rödfärg förstås), åldras vackert och är lätt att måla med. Till snickerier och släthyvlade paneler har linoljefärg använts under de senaste seklerna. Linoljefärg åldras också fint, är en naturprodukt och de äkta pigmenten ger vackra kulörer.

Vill man veta exakt hur ens hus såg ut när det var nybyggt och nymålat kan man ta hjälp av en konservator för att ta prover och analysera färglagren.

I länet finns några återförsäljare som specialiserat sig på äldre färgtyper. I Hälsingland finns Måleriverkstan i Järvsö och i Gästrikland finns Barrolin och Gysinge Centrum för byggnadsvård. Hos dem hittar du tradtionella färgtyper som linoljefärg och slamfärg.

Tips på litteraur om traditionell färg hittar du längst ned på museets hemsida om byggnadsvård genom att klicka här.

måndag 8 augusti 2011

Riktigt gamla hus

Härbre i Sandvik som timrades för mer än 700 år sedan. Foto: Anna Sundberg, Länsstyrelsen.

Har ni sett att historikern Dick Harrisson bloggar om historiska händelser och byggnader? Häromdagen skrev han om de äldsta kända byggnaderna i Sverige - Granhults kyrka i Småland uppförd av trä på 1200-talet och tornet till Husaby kyrka på Kinnekulle byggt av sten omkring år 1100.

I Gävleborgs län är den äldsta kända träbyggnaden ett härbre i byn Sandvik i Ljusdals kommun. Den är årsringsdaterad till åren 1298-99. En av sädesbingarna i härbret har daterats med samma metod till åren 1322-23. Denna byggnad timrades alltså för mer än 700 år sedan!

Den äldsta kända stenbyggnaden i länet är 100 år äldre - Högs kyrka i Hudiksvalls kommun. Den har daterats med hjälp av takkonstruktionens årsringar till 1191-92.

Än idag står dessa byggnader mot väder och vind. Och används till sin ursprungliga funktion. Snacka om att det finns hållbara material och byggmetoder!

måndag 1 augusti 2011

Rivningar igen?

Den senaste veckan har flera tidningar uppmärksammat rivningshot mot välbevarade bebyggelsemiljöer. I Svenska Dagbladet ifrågasätts rivningsplaner för sommarvillor i Sundsvall, och här i länet vädjade lördagens ledare i Gefle Dagblad till eftertanke så att inte samma misstag begås igen som under rivningsåren på 1960- och 70-talen. Här på bloggen har vi tidigare beskrivit situationen för en sommarvilla i Gävle (Villa Sjötorp, se bilden), och gett exempel på lyckade insatser för att rädda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från rivning. Rivningshotet mot Frälsningsarméns hus i Hudiksvall kvarstår. Nu i sommar lämnades rivningslov för byggnaden.

De kulturhistoriska värdena är kända för Frälsis i Hudik och för sommarvillorna i Sundsvall och den i Gävle. Vi vet att rivningar är direkt miljöovänliga. Hur kommer det sig att rivning ändå kan vara ett alternativ i dagens samhälle?